Får inte luft!

Ena dagen är inte den andra lik kan man säga. Nu mår jag nästan illa av min trötthet. Precis när vi trodde vi sku få landa en stund i lillstugan så plingade till och en ny bokning kom vilket betyder att  jag nu måste samla kraft att igen (!) tömma lillstugan på grejer och städa. Fast det inte är några mängder så är det en hel del plock efter tre barn…

Till saken hör att jag jobbat morgon idag och istället för att vakna av väckarklockan 05.45 så vaknade jag 04 och kunde inte somna om (blodsocker historier, larm som plingar). Det ledde till att jag såg i kors i morse på färjan och att dessutom sedan dagen på jobbet var otroligt stressigt gjorde inte saken bättre. Så  idag provade jag på en variant att jag kom hem obemärkt (familjen var på stranden) och lade mej på soffan för en timmes tupplur tills barnen tittade in. Det värsta är att jag inte känner mej ett dugg utvilad och jag på allvar funderar om jag borde gå och få lite sömnmedicin utskrivet. Så jag åtminstone skulle få sova då jag är fri från diabetes ansvar och borde sova. Man blir så trött i kropp och själ när man inte sover…

Den här veckan jobbar jag bara tre dagar (förutom galleriet) och nu känner jag hur en liten press (stress) börja flåsa mej i nacken vad gäller målandet och beställningar…och det vet jag från förr att inte är en bra kombo. Kreativitet föds inte ur stress. 🙁  Så väntar nog faktiskt nu att mitt extra jobbande som sjukskötare ska ta slut och att lugnet igen återfinner sig. Behöver nödvändigt pausa nu, får inte luft!

I natt ska jag sova i en annan liten stuga här på gården där det finns air condition och hoppas verkligen få sova.

“Titta sa han. Där är en gran som håller en liten björk i famnen för att rädda henne. Det tror du, sa My dystert. Jag tror han håller fast henne. Det här är just precis en sån där skog som håller fast folk. Det skulle inte alls förvåna mej om nån sitter där inne och är fasthållen-så här! Hon slog armen om trollets nacke och knep till. ” Ur Pappan och havet sid.61

Sommarkalas & åskmuller

Så man njuter nu. En sådan sommar har ingen här i Norden sett på över 250 år. Det kommer abborre i sundet, barnen simmar 5-6 timmar i sträck, ut till grynnan, ut med flamingon…Vilken härlig vatten temperatur! Vi som brukar ha 17, 18 grader i vattnet runt Åland får nu njuta av över 20-graders vatten. 24 till och med!

Idag har vi firat 10 åringen på stranden ♡ vi trotsade blåsten och dukade upp med salt mat och kakor. En hel drös med barn lekte outtröttligt i havet, det är sommar, om något.

Tycker inte det var längesen själv man låg ute på madrass i vattnet många timmar och tänkte att man minsann inte skulle bli tråkig vuxen som bara sitter på stranden och glor. Nu är man där. Där sitter man och räknar huvuden (barn), följer oroligt med att alla barnen orkar simma, för det är inga korta sträckor de tar ibland. Badandet varvades med bastu, tårtätande, chips och dryck. Vattenbaljan (stora ute vatten karet) vågade vi inte elda i, inte i den här torkan. Rena mardrömmen om elden kommit lös idag i blåsten! Vilken dag som helst förstås i torkan. Nu mullrar det lite avlägset och man undrar om regnet och åskan ska hitta hit inatt. Åska är ju rätt mysigt sådär när man inte behöver vara rädd för att blixten skall antända bränder i naturen som nu.

Benny har kommit hem och vi hann med ett kvällsdopp här om kvällen i hopp om att se blodmånen (månförmörkelsen). Icke. När vi väl kom hem igen runt midnatt så såg jag att månen höll på att täckas, men inställningarna  på kameran hade kommit på vils (för kort slutartid) och det jag trodde blev bra foton visade sig bli ingenting! 🙁 Så paff jag vart. Det händer ju liksom inte så ofta med månförmörkelse och blodmåne.. kan trösta mej med att man inget såg innan midnatt i alla fall.

Tidig kväll för mej som ska upp innan 06 imorgon bitti för att ta färjan in på morgonjobb. Imorgon får äldsta sonen sitta i gårdsgalleriet då det också är öppet. Hu…nu kryper åskmullret närmare..

Ha det gott!!

Åländska skärgården

Kan verkligen inte klaga på min väg till jobbet. Här ner följer foton hur man  tar sig från fasta Åland till Föglö. Speciellt färden hem på kvällen är skön. Det är skönt ute på däck, inte för varmt, inte för kallt. Ingen trängsel. Inga bilar som glömt att koppla ur tjuvlarmet och står och tjuter. Det är lugnt, skönt och fridfullt. Igår var det dessutom fullmåne ♡

Nu är det bara två dagar kvar tills pappan anländer och hoppas då få till lite ledig tid och komma ut på sjön som vi alls inte varit förutom på denna färja då.  Det är så mysigt att åka ut till grannöar och äta på restaurang eller bara åka ut till  gamla mormors stuga längre ut i skären. Eller en tur ut och se på sälar. ♡

Degerby i all sin prakt. Här står fina, gamla, pittoreska kaptengårdar och vittnar om en svunnen tid. En tid då sjötrafiken gick här förbi och tullverket hade sin högborg här. Härifrån åkte man ut till skeppen och kontrollerade laster. Går man sedan ännu längre tillbaka i historien så har många krigsslag ägt rum på Föglö vatten. Så här ligger mycket skatter begravda och dykförbud gäller.

Föglö blommar verkligen upp nu sommartid, tyvärr bara så är säsongen för kort. Restaurangerna hinner just öppna och komma igång när det är dags att släcka igen. Synd. Synd att man inte gör något för att förändra saken. Som att skjuta fram sommarlovet. Börja senare in i juni och förlänga in i augusti. Nu ska barnen till skolan när sommaren är som varmast. Helt fel. I Europa har det förstått och där har man sommarlov senare och ska det bli såna här värmegrader om somrarna får nog våra beslutsfattare tänka om.

Nu en dusch, sedan jobb och lite Rockoff på det och sedan hem med sista färjan i natt. ♡

En natt i tält

Andra natten i tält. Första natten med mellersta killen. Andra med äldsta. Mysigt ♥ Ligga där och höra syrsorna spelar, någon motorbåt långt borta på väg hemåt i natten, färjans brummande ljud, ett flygplan..då  undrar jag, varför har ingen kommit på ett tält där man kan öppna upp i taket till någonslags fönster? Av plast? Tänk att ligga i tältet och titta på stjärnhimlen utan mygg. Tänk att tälta i Lappland och kunna göra det. Jag menar där om någonstans kryllar ju myggen så här års. Kanske finns det? Kanske praktiskt omöjligt. Tanken slog mej bara när jag låg där…hur fint det skulle vara att kunna blicka rätt upp i himlen. Nu är det ju mysigt ändå och barnen är nöjda. Det är huvudsaken att de får ha sin mamma nu i sommar då pappa inte är här. Klockan 04:30 ringde min klocka fast det var en natt jag hade kunnat sova (då jag inte vaktade blodsocker) bara för att sticka ut huvudet ur tältet och konstatera att det inte var någon dimma. Igår morse täckte dimman våra marker och jag missade det! Därför vågar jag int låta några gryningar gå förbi nu utan att vara där och kika. Bästa foton får man då. Som tur har jag en svärfar som är uppe i ottan och åker ut och fiskar och nu vet han att han måste väcka mej om det är så att det råder världens dimma. ♥

Igår stod jag och målade i ateljén och den där känslan och leendet uppenbarade sig. Den där härliga känslan då man vet att man gör det man borde. ♥ Kreativiteten flödar och jag kunde stå hela dagar med penseln i handen. Men rycker ännu in två kvällar denna vecka som syrra. Så bara att kavla upp ärmarna och ta färjan in på jobb. Tänker sedan då jag är ledig, om det inte skulle vara så varmt så skulle jag flytta ut stativ och allt och stå och måla i skuggan. Hoppas augusti blir lite svalare.

Hoppas verkligen  på regn. Man blir så ledsen att se att vårt västra grannland Sverige håller på att brinna upp. Verkligen hemskt. Än så länge har vi klarat oss… Fördelen med värmen är att havet blir varmt och där algblomningen inte kommit igång där är det riktigt skönt att simma nu.

Denna fina fjäril ser man titt som tätt nu, stora apollofjärilen. Den tycks trivas i värmen här på Åland. Nu kallar jobbet och ni får ha en så skön dag alla lediga semesterfirare! Njut, så länge det varar. ♡

Sommarkväll

Idag blev det nedre däck för mej på färjan ofta är kön så lång att man hamnar upp på bilhyllan, men idag är det söndag och folk vill inte in till fasta Åland i samma utsträckning som mitt i veckan. Ofta brukar jag vara kvar i bilen under 25 minuters färjeturen, men nu i hettan blir det för varmt i hettan, då går man gärna upp på färjan och ut på däck och svalkar sig. Det är väldigt mycket segelbåtar, motorbåtar, vattenskotrar och annat som rör sig i farlederna nu, mycket att se på. Skärgården verkligen sjunger av liv. Några veckor till, eller rättare sagt 3 veckor till. Sedan går allt igen långsamt tillbaka till det vanliga, ruljansen avtar, köerna i butiken försvinner, hamnarna blir tomma och ett lugn återfinner sin plats. Åland dör. Eller skall vi säga Åland drar andan, fyller lungorna med luft under hela långa vintern för att sen igen orka nästa sommar.

 

Det blir lugnt och skönt i augusti, fast för mej kunde hela augusti månad ännu vara en lång semester månad med liv och rörelse men så är det inte. Synd.

Sedan kommer hösten och den brukar kännas lång beroende på vädret…mörknet slukar Norden och allting går i dvala, i vila. Såg engång ett naturprogram där de snabbspolade hela våren sommaren och vintern och det var verkligen så..allting blommade upp, fick liv till den korta sommaren. Det blev härligt, grönt och livet verkligen sjöd, men lika snabbt kom vintern och hösten. Ofta en hård vinter. Med sitt mörker…Allting har ju sin charm i måtta kan man säga, men jag tycker nog vinterhalvåret med hösten inräknad blir alltför lång. Människan behöver sol och ljus. Så när ljuset tar slut här uppe som vandrar vi vidare till varmare breddgrader. Spanien. Men först njuta av det som återstår av sommaren ♥ Igår gjorde vi en kvällstur hundra meter bort till havet.

Det är helt härligt att se hur killarna njuter nu av sommaren ♥

♥Magiska sommar♥

Regndans

Idag hade jag lust att rusa ut från jobbet och dansa när jag såg regnet, som vi väntat! Så torrt, sådan värmebölja vi nu har i norden har det inte varit sedan 40 talet och räddare och räddare blir man för eldsvådor.. Så gissa om man blir glad för lite regn! Fast det inte kommer mycket så gör det endel redan. Det är så ledsamt att se hur björkarna står bruna och fäller sina löv..hur gräsmattorna suktar efter vatten, ja alla växter till och med fåglarna har gått med näbbarna öppna. Här och där har jag ställt ut vatten  i fat och skålar så igelkottar och fåglar kan dricka.

Sommaren går sin gilla gång och dagarna minskar tills mannen kommer hem ♥. Två åringen börjar också inse att det närmar sej och utbrister ibland “pappa kommer” och ser sådär lyrisk ut ♥. Så nu ska vi börja ordna (läs;baka) till kalas inkommande vecka då vi får en 10 åring i huset. Mellan-killen Rufus tur är det att fylla år.

Hyresgästerna kom också idag och var just så trevliga som jag hade föreställt mej. Mina hästar har förökat sig och blivit till fyra (tar hand om vänners hästar nu ett par veckor.) Härligt med hästar runt gården. Måste visa er en annan dag, världens gulligaste mini-ponny.♥

 

På natten klockan 03 när jag går upp och kollar sonens blodsocker (och han sover i tält) kan det se ut såhär som på bilden nedan. Ni får ursäkta suddiga bilder denna togs i nattmössan och den övre är min dåliga mobilkamera.

Lilla, lilla ponnyn Bob! Du skänker oss så mycket glädje ♥ (jo, jag har kommit på hur man gör hjärtan i text) 😉 Nu blir det dags för kvällsbad för de större killarna ska ta med kameran denna gång och se  vad som fastnar.

If being crazy means living life as if it matters, then I don’t mind being completely insane…sa hon och vek ut sig i trädet

I prefer to be crazy and happy rather than normal and bitter. Som att “vika ut sig” i skogen men varför inte. Om man tycker det är trevligt bland mygg, så varför inte. Jag är bara dum nog så jag gör det gratis. Det är just det här. Så som jag tänker…att jag gör precis vad jag har lust med. Alltså inte som en lat människa som muttrar så i soffan och sedan vänder sida. Kanske kan jag klassas i många fack men lat kommer jag nog inte i, hur man än försöker. Livet är för KORT för att vara lat. Vad är idén i att inte göra som man vill? Nej, har aldrig förstått och kommer nog inte att förstå heller. Kanske det är åldern. Kanske är jag snart senil och då kan jag väl i alla fall få se på dessa foton och fundera vad det är för någon konstig människa som ligger i ett träd.

Vet ni, nu har jag igen packat ihop två veckors varande i vår lillstuga. Usch. Fast det inte är mycket så är det mycket när det ska skuras så det duger till uthyrning. Inga fläckar på något skåp. Inget damm i luckan till tvättmaskinen. Inga fingermärken på glas bastudörren. Inga katthår. Inga fläckar. Inget flott någonstans och absolut inget hår i silen. Ja. Men nu är det rent. Tror jag. Det är så rent som det är. Det får duga. Har aldrig varit super på att städa (annat är det med min man) och vissa människor är mer kräsna än andra, men hyr man en stuga så ska det vara rent, så är det. Så välkommen gäster från vårt västra grannland. De brukar vara trevliga. Tidsoptimisten eller vad ska jag hitta på för ord för syndromet att man tror att man orkar hur mycket som helst? Finns det något ord för det? Tänkte att idag så städar jag lillstugan och that´s it liksom sen kanske det skulle lämpa sig  att äntligen komma ut på kajakpaddling imorgon bitti…men alltså..nu är klockan tolv på natten..tror ni att jag orkar? Fast hjärnan skriker jaaa!! Så skriker kroppen ännu högre nej!!  Hur kan det “klicka” så fel? Hur kan hjärnan så intensivt tycka och säga saker när kroppen samtidigt bara skriker sov, vila!!! Du jobbar hela helgen. Förstår inte.

Nej, paddlandet måste bli till nästa vecka då jag bara jobbar tre dagar. Vart far  sommaren då jag skulle sitta på bryggan med fötterna i havet och spela munspel? Augusti. I augusti ska jag leva lite. Igen. Funderar lite om jag och min äldsta kille skulle göra en liten roadtrip till Sverige då. Hmm. Oj. Där ser ni. Ena raden skriver jag i augusti-då ska jag ta det lugnt medan nästa rad redan handlar om vad vi ska göra. Nåja. Det är ju det att det finns vissa grejer jag njuter av och det ska vi göra mer av. Som en roadtrip till Sverige. Sova i tält. Fota. Fota. Fota. Vara i naturen. Det är en plan. Let´s do it.

If being crazy means living life as if it matters, then I don’t mind being completely insane.

 

När ögonen är trötta..

När mina ögon är trötta, när min kropp är kraftlös och slut, när jag inte orkar vara den där mamman..då går jag ut, in i skogen. Där kan man andas, där är det lugnt och stilla som i en annan värld…där får mina tankar utrymme och jag känner kraften långsamt, långsamt fylla mej. Lite som en vissen blomma som får vatten och fylls mer och mer av liv..faktiskt! Skogen är näring. Så tyst, så stilla men ändå så fullt av liv. Jag satt  mej ner helt stilla, njöt av harsyra och av denna otroligt vackra orkidée som jag bara älskar! Heter den Jungfru Maria? Här och där står den alldeles ensam och stoltserar, aldrig i klunga (eller jag ha aldrig sett dem så) utan solidär. Ensam kan också vara stark.

Den här extrema torka som nu råder gör ju allt så fult..kom vatten! Kom !

Som alltid när jag går och funderar över något riktigt mycket så får jag ofta svar, upplever jag. Det kan vara små ting som upprepar sig och jag ser ett mönster. Som de vita fjädrarna. Nånstans har jag läst att det är våra nära och kära som är runt och vill visa att man ex. tänker rätt, går på rätt väg, att de finns där, är med. Som den lilla vita fjädern, dunet.  Rätt som det var där mitt inne i skogen låg det plötsligt. Rakt framför mina fötter, denna söta lilla fjäder och igen vet jag…jag tänker rätt. Jag vet inte, svårt att förklara, men det känns bara varmt och helt rätt, då vet jag, vi tänker lika. 😉

Jag var ju så nära. Såå nära att ge bort min kamera. Menar, när tog jag foton med den sist liksom? Nu använde jag ju bara telefonens kamera. Men så plötsligt kom mina fotoideér igen och kameran grävdes fram och jag beställde lite tillbehör till den. Fast å andra sidan är jag så väldigt oteknisk och okunnig med den, så kvalitén blir just som den blir. Det liksom bara saknas intresse för det tekniska. Totalt. =(  En hel del att lära där om man endag vill bli duktig. Nåja, nu är det inte det jag ska syssla med.. men ändå vore det ju trevligt med bilder av riktigt bra kvalité.

Gjorde en serie fotokonst, helt på skoj, bara för att få en stund för mej själv. Bilderna får tala för sig själv, fria att tolkas som man vill.

Åååh, vad jag väntar nu på att min andra hälft ska komma hem från Spanien..veckorna har gått men nu börjar det kännas som en lång stund sen vi sågs sist. Tänkte lite om jag sku spänna upp en hängmatta i stranden och ett myggnät runt…äta mej mätt innan och gå och sova på obestämd tid (lite sådär som mumintrollen) efter att vi träffats en stund. Då får liksom han ta över en stund och jag kan  bara vara, fri från allt ansvar, bara tills jag vaknar full av nytt liv. 😉 Vilken trevlig tanke, eller hur?

 

När man säljer sin själ

När man säljer sin själ. När man har en stark känsla, att det sku man verkligen vilja göra, vilja prova, vilket ofta kreativa personer har och när man då inte lyder den inre känslan utan kör på dag ut och dag in på jobbet som man egentligen inte trivs med så har man fastnat i ekorrhjulet. Sådär tänker jag ibland nu på sommaren, jag trivs visst med mitt inhoppar jobb som  sjukskötare (den delen jag får vårda och umgås med de äldre) men om sanningen ska fram så tog jag extra inhoppet nu i sommar för att dryga ut kassan i första hand.När dagarna blir till veckor och tiden flyger och jag inte har tid eller energi över till mitt skapande så känns det inte lika roligt. Men då vet jag och biter mej fast i tanken att för sen igen ha pengar till det jag verkligen vill så får jag bara bita ihop och låta veckorna gå. Som för alla som provar något nytt är det ingen guldgruva direkt då man startar upp, men ack den som ger upp. Ger man upp, hamnar man direkt tillbaka till ekorrhjulet och vad kommer med det…inte lycka i alla fall. För jag har äntligen fattat att lycka och pengar går inte ihop. Lycka fås när man gör det man brinner för. När man verkligen känner att detta vill jag göra och gör det med glädje!

Visst är det betydligt enklare för mej än ex för en ensamstående då vi är två och min andra hälft har lyckan att jobba med det han älskar och får betalt för det. Så nu återstår bara min egen väg dit. För jag ska komma dit. Det finns inget annat alternativ. Så enkelt är det.

Att vi sen hyrt ut huset och därav får leva lite “omkring-flyttar-liv” (tur att vi har en lillstuga som ibland är ledig från uthyrning)  för att vi (jag och barnen) envist vill vara på Åland om sommaren får vi ta. Det handlar om att ta och ge, kompromissa sig fram för att nå sina mål. Enkelt har ingen sagt att det ska vara, tror inte heller på den kombinationen att man når sina mål genom lathet och bekvämlighet, är man inte villig att offra lite så får man inget heller. Lyckan kommer inte gratis.

Så nu biter jag ihop, jobbar häcken av mej, 😉 hoppas på energi de få dagar jag är ledig till mitt skapande och fortsätter fundera på hur jag ska armbåga mej fram allena med min konst. Snart ska jag i alla fall sätta igång med tavlorna som ska på utställning i London tillsammans med mina klasskamrater i höst. Så något att jobba emot. Mål. Delmål. Det måste jag ha. Ha deadlines.

Har också lovat tavlor till en hästgård här på Åland så några såna ska ta form i sommar och vara klara till september då de slår upp dörrarna till skördemarknaden i september. Spännande!

Sen funderar jag på att delta i en annan konst-kurs i höst i Sverige, de får jag återkomma till det jag kan säga att det är inte bildkonst utan helt andra material.

Här den senaste av “morning series” 50×100 till salu. Hoppas jag hinner lite komma igång under nästa vecka med nätförsäljningen här på bloggen. En så länge är det tomt där, eftersom jag saknar priser på frakt. Ska fixa.

Ha det gott! Idag lovar de riktigt varmt här på Åland. Indiansommar.

Hemresan

Hej!

I förrgår kväll kom vi tillbaka till Åland från konfirmationsfirandet i fastlandet. Vilken vecka, vi hann med så mycket, men som alltid när man kommer bara en vecka så hinner man ändå inte träffa alla kompisar man hade tänkt, dagarna flyger iväg och nu kan vi minnas vårt vikudden (vårt ställe heter så där borta) med kärlek och komma tillbaka igen nästa år. Sa just åt min syster att det blir lite som ett läger när man är där med barnen och deras kusiner en vecka, skoj och tjut, sim och bus en hel vecka. Nu får cirkusen fortsätta här på Åland.

Min ena fot, som jag försöker hålla inom vården, dras det i nu och idag åker jag andra kvällen på kvällsjobb. Det är så roligt att få träffa dessa äldre människor och prata med dem, jag verkligen njuter, då jag får till en sådan stund (däremellan måste mediciner delas och kontrolleras osv.).

 

Vi åkte hem skärgårdsvägen med små färjor mellan de åländska öarna och passade på att ta lite bilder från resan.  Nu springer tiden iväg och jag måste passa färjan så jag inte blir för sen till jobbet, ett kort inlägg idag. Bättre nästa gång. Ha en skön sommar!