Härliga vår!

Andas. En dag ledig. Å andra sidan så är det inte längre fullt så kämpigt att ta sig på jobb i ottan när morgnarna ljusnar och ibland bjuder på härliga soluppgångar.. Jobbar extremt mycket nu. Det är sådan enorm brist inom vården att det bara är att vraka och välja turer och du kan jobba 100% eller 200% om du vill..För mycket känns det faktiskt som ibland. Kör ibland dubbla pass, när jag liksom ändå är på g…. Kör söndagar. Kvällar. Det mesta jag orkar med. B ser tröttare och tröttare ut för varje dag som går, eftersom han blir med allt nattvak med blodsockret nu.. men är jag ledig en dag (som idag) ja, då tar jag förstås natten. Ombytta roller kan man lugnt säga. Å ibland känns det som om det var just precis det som var meningen. Det var jag som var ensam med barn, hus och hem från maj- dec och nu fick han kliva in som pappa med ordentliga tag. Ta igen det han missade.


Fast….jo…kan man ju nog med facit i hand säga att jag har snäppet bättre simultanförmåga. 😉 Just när det kommer till hem, städning och bykning iaf. B brukar försvara sig med att han “prioriterar”..ha,ha. Nåjo. Jag är nöjd så länge han får det å fungera. Har sänkt ribban när det kommer till hus och hem. Inser att jag får städa å tvätta på mina lediga dagar. Det som lider mest nu är vårt sociala liv som inte existerar. Alls. Så ber om ursäkt att vi nu är väldigt dåliga att höra av oss till någon överhuvudtaget. Men ibland åker man 06:30 och kommer hem 22.15 och då är man rätt trött.

Men jag är nöjd. Nöjd att cirkusen överhuvudtaget går runt. Alls. Jag inser att B har fullt tillräckligt ändå…han jobbar när barnen är i skolan. Med denna gård. I skogen finns massor av jobb. Stockarna (sviterna från Alfrida stormen) ska vara klara i slutet av denna månad eller var det början av nästa…(dvs om man ska sälja dem och få betalt) …samtidigt tickar tiden här för gården…Den måste vara i prima skick inför sommaren då sommargästerna börjar komma. Så det är lite fix. Å kanske inte så lite. Det är plåtar som fortfarande fattas från ladugårdstaket (har nu fått svar från försäkrings bolaget…. å surprise, surprise, det är som alltid, att tillräckligt gammalt så täcker knappt försäkringen alls.) Det är mål jobb. Planteringar. Skyltar. Byggande. Förråd. Ja, jag tror jag radade upp allting i förra inlägget. Har tagit paus från mitt skapande för att hinna med allt.. men så länge jag vet att det bara är temporärt så må det gå. Bara nu innan sommaren. Hoppas ändå hinna få nåt nytt i konstväg under juni månad till sommargalleriet. Men nu måste det vänta. Vänta tills allt är uppbyggt som vi vill ha det. Sen ska jag luta mej tillbaka och njuta. När barnet är fött, gården är “klar” så ska vi ta sommar och strosa omkring med vagnen och spendera dagar på stranden. Bara ta det lugnt och njuta. Njuta i motvikt till all stress vi utsatte oss för våren 2019. Jag väntar….


Ibland, bara ibland…händer det…att vädret inte alls inbjuder till utevistelse och om man mot för modan har lite energi i kroppen så kan man få till lite storbak. Underlättar liksom veckans gång…andra gången i mitt liv jag gjorde karelska piroger. En hel drös och frös ner. Det är ju rätt enkelt egentligen och gröten kokar ju mer eller mindre sig själv i en grötkastrull. Så ibland….nångång iblaaaand tittar husmor fram 😉 Det händer.

Nåja, idag ska trädgårdsmästaren titta fram. Om det projektet blir det next time.

Ha det gott alla! Trevlig Måndag!

Ibland hänger tavlorna snett…



En förstörd konstnär ser direkt en sned tavla. Ha, ha. Våra tavlor hängde snett men nu är de tillbaka på rakt…Hade en liten diskussion med barnen och fick igenom lite förslag till förändringar. Resultatet blev tidigare väckning och bäddade sängar.. var liksom inte samma panik i morse. Fast. När skolbilen hade åkt låg det kvar en telefon på gungstolen…en telefon som ska vara med i skolan då den hjälper till monitorering av blodsocker värdet. Så än engång fick denna mamma leverera till skolan efter skolstart. När ska man kunna förvänta sig lite ansvar? Nåja, ett misstag. Glad i alla fall att de lyssnade. Lite stränga tycker de väl att vi är…speciellt äldre killen som anser sig ha rätt att vara uppe längre än till 21 på vardags kvällarna. Men nej. Han får vara vaken, men på sitt rum. Han kan läsa till exempel.

Måste passa på att ta lite foton nu som jag kan se tillbaka på och minnas hur det ska se ut i hemmet… Har blivit inspirerad av Joanna Gaines när det kommer till farm house och inredning och kan tipsa att följa henne på instagram (ni vet de som drar programmet där de renoverar hus på fyran “Fixer upper”.) Hon kan hon. =)


Andas uuuuut. Andas iiiiiin. Nu börjar pulsen anta ett lugnare tempo och jag ser ett klart samband med att huset är i skick och hoppas nu innerligt att mina familjemedlemmar också inser vikten av att ha ett hem i ordning framför kaos (för de är egentligen ganska pedanta, speciellt mannen och den äldsta). Allas välbefinnande hänger definitivt delvis ihop med att huset är städat och i ordning, jag tillåter mej själv att sitta ner med en mugg te och bara vara i stunden. Ta in. Behöver det. Egentligen skulle en till ledig dag sitta fint så jag ännu skulle få komma ut i naturen…Varva ner. För mej och för babyn. Med en moderkaka som sitter alldeles för lågt borde jag lyssna mycket mer på min kropp… Ett balanserande på en tråd..


Det är skillnad på jobb och jobb. Det märker jag tydligt. Hoppar in på två olika ställen som sjukskötare (så länge jag orkar)…och på ena stället förväntas man delta i vården på ett sätt som håller på att bli lite för tungt för mej. Det är kämpigt att stå böjd och dra på spända stödstrumpor på andra människor och…att lyfta och vrida och vända på de äldre. Inte lika tungt fysiskt att sitta mer stilla och dela mediciner till exempel…måste se om jag måste avstå lite av det tyngre jobbet ändå. =( Man får inte vara dum…minns allt för väl hur det gick med graviditeten med mellersta killen…..då tog jag i för hårt och fick bli och ligga ganska tidigt i graviditeten och det är inget att leka med. Det vet jag ju..


Få se hur det ska bli med mina försök till vintersticklingar. Om allt går väl så kommer vi att få fler buskar av hallon, svarta vinbär, fläder, krusbär och mörka vindruvor…Igår fick mina skott komma i luckrig jord i krukor och ska nu stå svalt ända till halva sommaren då de hoppeligen fått rötter och kan planteras ut. Risken finns förstås att jag glömmer bort dem och glömmer vattna! Haha måste skriva upp kom ihåg text på min kritvägg. =)

Usch det blev spretigt detta inlägg. =D Nu ska jag iväg på jobb. Å på vägen planera vad vi ska odla här hemma för att bli mer och mer självförsöjande….

Gravidhormoner..

Jahapp. Det blev för känsligt för min kära man, mitt förra inlägg. Som tog illa upp att jag tyckte han inte hjälpte mej. Skrev alltså ett blogg inlägg om mina gravidhormoner och hur jag fått urladdningar osv. De som hann läsa, de hann. 😉 Tog bort det eftersom han ansåg sig bli utmålad. Det var inte det som var meningen utan snarare att göra narr av mina tokiga gravidhormoner. Det är så nu att hushållet inte riktigt fungerar när denna mamma jobbar ganska mycket och han med med allting utomhus. Det är främst barnen som helt lagt av att hjälpa. Inga sängar bäddas, inga rum städas. Man kommer hem å slänger av sig väska och utekläder i tamburen (där de råkar landa) och de är riktigt dåliga på att hjälpa till. Så ikväll måste vi ha ett familje möte och gå igenom lite regler..så hoppas jag det dysfunktionella skulle kunna bli funktionellt igen.

Haha vad roligt lade ner massor av tid på förra inlägget som jag bara tryckte på några sekunder på radera…så nu rann min “bloggtid” iväg och stiger jag inte upp nu och börjar med min städning så står jag här igen med ett hus i kaos innan nästa arbetspass.

Nåja, nya tag. Det hjälpte redan mej att få mina hjärtetyngder nerskrivna och att min man läste och tog till sig. Kanske var det menat så. Att det viktiga var att han fick en glimt av hur jag känner mej. Just nu.

Så nu. Upp och hoppa. Fixa hem och hus fint. För då mår alla bra igen en stund. =)

Återkommer inom kort (inte en vecka igen som det brukar ta)…

Hemvete & överraskningar

En skurk! Viskade lilla My. Som bara väntar på att slå ihjäl oss allihop! Ur Farlig midsommar s.38

Livet är spännande…försöker den lilla i magen påminna mej om genom de idoga sparkarna. Det blev väldigt spännande en kväll då jag kom hem och mannen överraskat med hemvete bröd bak så hela köket var fullt av bröd. Trodde då jag drömde. Nöp mig i armen och tänkte för mig själv, det här är nog en engångs företeelse. Men NEJ! Baket har upprepat sig! Han var inne på 4de gången här om kvällen…å det blir bättre och bättre. Ibland överraskas man.

Det tär på krafterna att vara gravid, det gör det. Man vill orka lika som man gjort förut men man inser att man mest hasar omkring och får inte så mycket gjort som man egentligen ville. För som jag sagt tidigare är ju alla idéer kvar men verkstan går lite långsammare om man säger så. Nå, det är mycket som “verkar fixa sig” i teorin, som inte är klart i praktiken. Grejer och djur som ska skaffas. Som ex det där med hönorna. Jag älskar ju fåglar och fjäderfä. Och med ljus och lykta letar jag efter lite ras höns så jag sku få så där vackra, vackra “påskäggen” i olika pasteller lagom till påsk. Nu verkar det som om jag fått kontakt med en på fastlandet, men… har lärt mej den hårda vägen att inte ropa hej innan hönsen är hemma. Men jag hoppas, jag hoppas så innerligt att jag snart har tre olika grupper höns här på gården. Åtminstone brown chick som jag har nu ( ni vet de där samma bruna hönorna som de har på Mandelmanns) och sen önskar jag mej maraner (en ras från Frankrike) som ger chokladbruna ägg och sen en blå eller grönvärpande ras! Få se, få se. Spännande!

Vad det också verkar så har vi en get klar, återstår att se vad den ska få för sällskap, finns önskemål om vi säger så. =) Väntar ivrigt nu att tjälen sku ta sitt pick och pack och försvinna så vi kunde få ner lite stolpar till hage. Eftersom vi bor på en gård där det huserat strutsar innan har vi kvar lite av detta stängsel och tror att det är precis det man bör använda för de rymningsbenägna getabockarna…(över det kommer de inte om man säger så).

Ibland får man panik när man vet att det finns 1000 saker kvar här på gården att göra innan den blir så där vackert som jag målar upp i mitt inre. Tak som sitter fast (delar av vårt stalltak flög all världens väg i stormen Alfrida och vi väntar ivrigt på svar från försäkringsbolaget så vi får fundera hur man löser det praktiskt och att det är ekonomiskt genomförbart). Nymålade väggar, vita knutar, blomlådor under alla fönster med prunkande grönska…mitt fina konstverk i mitten som ska bestå av en gammal släde full av blomster och i mitten en massa skyltar “fähusboden”, “visthusboden”, “lillstugan”, “silversmedjan” (blir inte klart till denna sommar, det kan ju ge falska förhoppningar), “skafferiet”, “galleri”, “strand”, “hopptorn” å så lite meter anvisningar efter det. Håller också på att planera trädgården för fullt. Vad kan vi odla, vad vill vi ha, vad äter vi osv, osv. Så i träd väg blir det fler äppelträd.. lite äppelodling (dricker mycket äppelmust i detta hus), hallon, havtorn och fler körsbärsträd! Kan det bli för mycket körsbär? Älskar körsbär!! Sen ska det odlas potatis, lök, purjolök, tomat, gurka och chili. Säkert nåt annat med som jag kommer på. Purjon och chilin står i alla fall redan i mitt “inneväxthus” och växer så det knakar.

Har ju oxå ett hemligt projekt (för min man) som jag ska överraska honom med då alla boenden och förråd är klara här. 😀 Det borde gå rätt lätt.. Har tänkt att man sku bygga vårt första (lite större) växthus, fast i snickarboden dvs förlänga långsidan med en massa fönster. Så samlar fönster lite i smyg… 😉 Pardörrar till huset har jag redan fyndat på en auktion i fjol somras. Gäller att planera i sitt stilla sinne… Det är en söder vägg och där blir riktigt varmt och soligt. Så tror det blir bra.. Vi får se. Älskar att ha projekt och att ligga och rita och skissa på mina planer. Å pojkarna ser fram emot att ha sommarjobb här på gården med att rensa och sälja i sin salukärra. Så vi är liksom alla överens och alla jobbar åt samma håll, så det känns bra. Nu ska jag börja forska på nätet i hur man gör då man tar “sticklingar” (heter nog inte så med träd men..) från körsbär och äpple och buskar. För tänker försöka mej på att inte köpa allt nytt…det kostar en förmögenhet och vill ju kunna föröka själv. Tur har man lärt sig lite genom programmet Mandelmanns på tv. 🖤

Ha en trevlig Tisdag allihop!