Full fart framåt.

Får jag presentera Flora och Fiona, våra nykomlingar. Nu har gården tre stycken getter, en kastrerad hane som är 5år och två småttor, på ca. 4 månader. De är så söta. De är så keliga och vill helst komma i famnen. Eftersom vintern plötsligt slog till idag igen så får de nu vara inne tillsammans med blöta hästar och bekanta sig. (Hästarna står i sina boxar och getterna går fria).

Känns som om gården sakteligen tar sig, och med det inser man snabbt att en person kan jobba heltid med just det. All planering, allt görande tar tid…en massa frågor man måste ha svar på småningom. Hur mycket ska vi odla på åkrarna för att klara nästa vinter? Vem ska ha mat? Vad för mat? Havre? Vete? Halm…hö eller ensilage? Hur mycket. Det är det svåra. Hästarna kan man räkna ut men hönsen då? Hur mycket mat äter de egentligen? Blir det något liknande sommar som förra året så måste man ju tänka rent egoistiskt att man har av allt, är inte alls säkert att man kan få köpa av det som tar slut…och är ju så nu tyvärr att man måste ta det säkra före det osäkra. Då känner jag ändå att tur den som har egna marker…men samtidigt svårt att veta exakt. Ekologiskt odlar vi också. Vill inte ge nåt konstgödslat foder åt djuren alls och då är det bra med eget, då bestämmer man själv.


Vi har så mycket planer, så mycket funderingar som ändå känns helt rätt. Just nu. Nu får barnen växa upp här hemma på vår skärgårdsö med djur och vi bygger nu upp något som ev någon av barnen kan driva vidare en vacker dag när vi retirerar till värmen 😉 igen. Men faktiskt ingen sådan längtan just nu. Nu är huvudet fullt av idéer och planer för gården. Och jag hoppas verkligen på sikt att det kan gå runt med mej som skapande individ här hemma. För det är det jag vill och trivs med. Känns lite si så där att jag nu hela tiden fått trycka på “hold” knappen när det kommer till mitt skapande. Har så mycket ideér även där. Men i sommar blir det i alla fall igen gårdsgalleri, inte riktigt i så stor lokal som tidigare utan tänker nöja mej med hälften av det utrymmet. Så kommer portarna dit att stå mest öppna hela tiden så man kan titta in när man vill tänker jag.

Killarnas äggkärra har också kommit till vägen och där samsas nu de pastellfärgade äggen av gårdens höns. I sommar delas äggpengarna på tre då den minsta nu tycker det är jätte skoj att sköta hönsen…. i alla fall matning, färskt vatten och äggplockning. Städandet får sen jag och de äldre barnen dela på…det mindre roliga liksom. 😉
Det som är på gång nu är uppstädning av själva innergården. Ett gruslass behövs, en gammal hästsläde ska målas, väggar målas, skyltar hängas upp, blomsterarrangemang anläggas, kaningård och burar ordnas, takplåt anläggas, båt hämtas till sandlåda och huvudgrind snickras….detta helst innan maj är slut…(haha hör själv hur tokig min tidsplanering låter…men sen igen när man lägger 100% av en persons tid på just det går det faktiskt snabbare undan än man tror..). Sen har vi ju fantastiska personer i vår närhet som ställer upp och hjälper. Till exempel svärfar och min pappa. Pappa lägger mycket tid på gårdens snickerijobb på sin fritid och svärfar i vår skog med alla fallna träd. Pappa har målat och snickrat blomlådor till många av gårdens alla fönster (gör sådan skillnad!). Han ska snickra den stora grinden till gården, han fixar upp gamla ute möbler som jag ropar in på auktions site etc. Tur liksom att jag sysselsätter pensionären. 😉

Själv har jag ett eget system för mej. Jag har ju mina lappar och häften som gör mej effektiv… där planerar jag allting och så har jag rutor bakom som bockas av när nåt är gjort. Försöker förgäves introducera systemet till min man (många grejer som inte hade glömts om han hade anammat det) men han har sitt system…host (!) som oftast resulterar i att jag får påminna honom om sådant som annars glöms.. =D

Det är och har varit (och är) en intensiv vår som jag hoppas lugnar ner sig tills babyn kommer. För då vill jag igen bara andas in skogen, havet och sommaren och bara vara.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *